Obama fortsatte det han kritiserade Bush för, "kriget mot terrorism" där allt är tillåtet

I November är det presidentval. Då avgörs det om Mitt Romney blir ny president, eller om Barack Obama får fortsätta i fyra år till. Om vi jämför med 2008 är det som två olika världar. Landet USA är i sig inte så mycket annorlunda, men sakfrågorna är som om valet och år 2008 aldrig riktigt ägt rum. För 2008 var alla överens om en sak om vi ser utifrån Demokraternas perspektiv och många fler. George W Bush hade misskött landet grovt, skamfilat USA:s rykte i världen och torterat människor, vilket USA inte ska göra lät det nästan samstämmigt från de demokratiska presidentkandidaterna i primärvalen (när hände det senast!?). En sjukvårdsreform skulle till, Guantanamo skulle stängas, tortyr skulle en gång för alla förbjudas och Irakkriget skulle avslutas. Sådant gör inte USA, som John Kerry (presidentkandidat, 2004) sa angående tortyr och Guantanamo i ett tal för Obama på Demokraternas konvent 2008.  Det paradoxala med 2008 års Demokratiska primärval och dess debatter, att det fick till och med en del svenskar, däribland jag överraskas av hur alla pratade om hur tortyr var fel och mänskliga rättigheter. Helt enkelt, USA:s roll i världen och hur de också ska förhålla sig till regler.

Barack Obama blev vald. Visserligen handlade debatterna mellan han och John MCcain, Republikanernas kandidat väldigt lite om sådana frågor som mänskliga rättigheter, som även bör accepteras av dem själva i relation med påstådda terrorister. Visst diskuterades det utrikespolitik, men knappast med fokus på för eller emot tortyr. Och sanningen är att ett amerikanskt presidentval vinner man knappast på att diskutera tortyr, för eller emot och mänskliga rättigheter. Obama vann inte på grund av det i synnerhet, han vann på en förskräcklig trötthet på Bush, Republikanerna och en dålig ekonomi. Men också, förstås på USA:s dåliga rykte i omvärlden, som Bush hade skapat.

Och när han hade vunnit, efter att i primärvalen lovat stänga Guantanamo och prata gott om ”civil rights”, att ingen ska dömas utan rättegång och så vidare, så blev det tyst. Dödstyst. Obama visade sig ha en drönarlista, gick med och genomförde en lag som ger USA rätt att hålla en misstänkt terrorist inlåst för alltid utan rätt till en rättegång, vilket hör en rättsstat till.  I allt detta, innan han dödade Bin Ladin och i början av sin presidenttid fick han, ironiskt nog- fredspriset.

Visst ska inte allt läggas på Obamas axlar. Som amerikansk president har man inte vilka befogenheter som helst, man har en senat, representanthus och högsta domstol att förhålla sig till. Men klart är att Obama kunde, om han ville och som han sa som ”kandidat-Obama” göra sitt för att leva upp till det han en gång så talade varmt om.

Men det blev tvärtom. Dessa i allra högsta grad grundläggande frågorna och fina orden dog inte med Obama, men han dödade dem under sin fortsatta mandatperiod med största sannolikhet (precis som ifall Mitt Romney skulle bli president). 2012 års val kommer inte fokusera på USA:s roll i världen och lagar och regler. Mitt Romney har inget emot tortyr och vet att han inte vinner ett val emot Obama via utrikespolitiken, utan i så fall via jobben och ekonomin. Det är egentligen oklart när något val återigen, som det gjordes 2008 hos Demokraterna, kommer fokusera på ”civil rights” och grundläggande saker i en rättsstat.

Idag, 2012 är läget ett annat. Knappt någon pratar längre om rättsstat, för eller emot tortyr. Faktum är att det bara var vackra ord från början från Obama. Bara fåtalet hedersvärda skribenter/opinionsbildare (visst, fåtalet i kongressen också) talar om det. Men får knappt någon uppmärksamhet.

Barack Obama fortsatte det George W Bush började. Han intensifierade ”kriget mot terrorismen” som han kritiserade den nyss nämnde för och satte rättsstaten på undantag.

Vilken besvikelse. Vilken mes.

About these ads