Tyck något!

Jag tillhör dem som tycker idrott och politik hör ihop. Det innebär inte att allt ansvar helt plötsligt, så fort till exempel ett stort evenemang anordnas i ett tvivelaktigt land, ska idrotten ta allt ansvar. Givetvis inte. Men inte heller fungerar det att komma och säga, när människor förtrycks, eller som Roland Andersson (före detta förbundskapten) sa när Sverige hade ett träningsläger i Saudiarabien ” kvinnorna kan se matchen på tv” (apropå att kvinnorna inte får gå på matcherna). Denna ignorans och okunnighet är något som bekymrar mig när det kommer till det svenska landslaget.

Jag vet inte vad jag begär, eller egentligen begär jag inget, utan vill att spelare ska tycka saker (läs: något). Snart är det fotbolls EM i Ukraina, ett land som fängslat Julia Tymosjenko på tvivelaktiga grunder (en oppositionell) men vi hör inte ett ljud. Inte från någon spelare eller ledare. Svenska fotbollsförbundet tycker ingenting, de bara kör vidare som allt är fint och vackert i den här världen. Jag tycker det är bekymmersamt.

För att klargöra. Jag begär inte att spelarna ska kräva en bojkott, ta på sig något slags ängel-ansvar (det är politikernas ansvar) men jag tycker det vore fräscht och nyttigt om de tyckte något, någon gång. Tycker dem det är okej med den Ukrainska regimens behandling av Tymosjenko!? Är det ett problem? Säg något, snälla. Detsamma kan appliceras på övriga landslag i lika hög grad. Jag förstår och respekterar att ni är där för att göra ett jobb och måste fokusera på det, men det gör det inte omöjligt för er att TYCKA något. Och säga det. Medan vi andra har synpunkter om vilka länder som arrangerar och vilka demokratiska tvivelaktigheter de har, så sitter landslagen tyst. Knäpptyst till och med.

Det gör att man gärna tror att spelarna inte kan någonting annat än att spela fotboll, vilket jag tror är en felaktig bild. Men det är den bilden dem ger oss. Men det värsta av allt är och kommer alltid vara, ignoransen.

Det är demokratins värsta fiende. Att bara för vi spelar fotboll och får jättebra betalt för oss, spelar ingenting annat någon roll.

Våga göra som Loreen. Tyck saker och markera dem, men gör ändå det du ska. Eller gör något liknande. Vad f-n, öppna i alla fall munnen.

För att  ni bryr er. Det gör ni väl?

This is football

Vi visste alla hur Champions League finalen mellan Bayern Munchen och Chelsea skulle gestalta sig. Bayern skulle hålla i bollen, föra matchen och trycka på. Chelsea skulle göra, precis som mot Barcelona, ligga lågt, låta dem andra rulla boll och sticka upp när chansen ges. Så blev det. I den bästa av världar, om Bayern var kliniska nog, så skulle de givetvis avgjort. Men det är ju gärna så när ett lag spelar nästintill fläckfritt försvarsspel, och när man väl skapar chanser så gör man inte mål. That`s football. Sen tar Chelsea, som har en otrolig offensiv kvalite, vilket man gärna glömmer, chansen när den väl dyker upp och kvitterar. Det är skicklighet. När alla trodde att Bayern tillsist skulle rå hem det här, efter att ha fått hål på Chelsea. Chelsea klarade av att neutralisera Barcelona, och lyckades också göra det med Bayern, även om de var mer med i matchen nu än emot Barcelona (tänker främst på bortamötet där).

Jag skrev för er som följer mig på Twitter att Chelsea skulle vinna med 2-1. Nu blev det visserligen efter straffar, men ändå. Dock tänkte jag ändå stärka mitt ego genom att ta ära av att tippat rätt.

Vi kan prata om hur orättvist det är, hur Bayern förtjänade att vinna. Eller så kan vi konstatera att det här är fotboll. Så här ser det ut. Det handlar om att göra mål. Och spela ett bra försvarsspel.

Just det gjorde Chelsea. Tycka vad man vill om hur det såg ut.

Grattis Chelsea.

Simon Bank

Jag hatar det du håller på med, Young. Sluta

Jag är förutom mitt nästan ohälsosamma engagemang för Djurgården, Mancher United- supporter. Det gör att jag försöker så gott det går, att följa laget och har gjort så sedan den dagen, mer eller mindre jag fick upp ögonen för fotboll- år 2000. Idag vann de mot Aston Villa med 4-0. Det var inget snack, egentligen. Men det som nästan gör att jag känner avsky är något annat, det är Ashley Young. Han är en fantastisk fotbollsspelare som man kan ifall man vill, säga hur många fantastiska saker om. Så bra är han. Men han vill tydligen att folk ska se något annat- hans skådespelarkonster. Mot Aston Villa idag filmade han till sig straffen som gav United 1-0. Visst var benet där, men Villa-spelaren drog bort det och Young valde att göra en fin  extra kreativ piruett. Det blev svårt för domaren och jag förstår delvis varför han blåste, men varför Young? Om detta var första gången skulle jag inte sagt något. Alla kan göra idiotgrejer men mot Queens Park Rangers för några omgångar sedan gjorde han något ännu värre, han kände en liten och minimal touch och ramlade som om någon verkligen tacklat honom brutalt. Domaren gick på det, det blev rött kort och straff. Detta hade dessutom föranletts med en offside på en meter som linjedomaren blundat för men det hör inte hit i sammanhanget.

Jag vill inte ha det så här. En gång, visst. Jag kan ta det. I stridens hetta kan spelare bete sig illa och göra allt bokstavligen för att få fördel men flera gånger och tätt inpå varandra. Nej, jag känner avsky. Ren j-vla avsky. Det klart, vi mötte lag som vi ska slå men jag vill ändå inte vinna med vetskap om att en domare och en av våra spelare, har på otillbörlig väg en del i det. Det är ovärdigt. Vi är bättre än så. Vi ska vinna på våran kvalité. Inte på en spelares vedervärdiga osportslighet.

Ändå finns det United-supportrar som försvarar Youngs agerande i den här matchen. Att foten var där och han gjorde ”bara det bästa av det”. Nej, det var mer än så. Han föll inte på benet, han föll på benet som han trodde var där och möjligen kände av. En otrolig skillnad. Om Young hade velat kunde han stått upp. Och det värsta av allt, han gjorde det igen.

Young har alltså gjort samma sak två gånger på kort tid. Den ena filmningen mer uppenbar än den andra. En så fantastisk fotbollsspelare känner det behovet av att så uppenbart filma. Jag förstår det inte. Förklara, snälla.  Det är alltså det som Young vill bli ihåg kommen som. Inte för sina fantastiska framspelningar eller mål, utan skådespeleri. Det påminner lite om en annan före detta United spelare, Ronaldo som i högre rad, trots sina otroliga begåvningar tar varje chans till att filma.

Mitt Manchester United ska vinna på kvalité och fint spel, inte på en spelares osportslighet. Det är inte mitt United. Därför känner jag bara avsky när jag återigen får bevittna en så fantastisk spelare filma till sig en straff. I mitt lag. Och sätta det i fokus. Att just sätta något som präglar hela matchen. Och göra det på ett så regelvidrigt sätt.  Ingen kommer ihåg matchen vi just spelade, eller hur bra vi var utan just Youngs vidrighet.

Jag hatar det verkligen.

Bara sluta. Snälla.

AB

Människor före fotbollen

Jag älskar fotboll, jag lever och andas bokstavligen för det här vackra spelet. Det medför lidande, ilska, frustration och otrolig glädje. Men det finns stunder där det inte spelar någon roll, där dem där tre poängen eller senaste domarmisstaget som kostade tre poäng inte är viktigt längre (undertecknad var minst sagt upprörd över domarens insats när United mötte Newcastle). När man på allvar faktiskt frågar sig hur man kunde vara upprörd över uteblivna tre poäng när sånt här händer, och faktiskt blivit mer och mer vardagsmat inom fotbollen och för den delen världen idag. Eller det mest aktuella, Gary Speeds tragiska självmord igår.

Men vad beror det då om vi riktar in oss på självmord i första hand? En rätt självklar gemensam nämnare i alla sammanhang är ju såklart att människorna i fråga mår otroligt psykiskt dåligt. Det kan handla om depression som det nog gör många gånger, eller den otroliga påfrestning spelare som domare står inför under varje match, varje framträdande. Man klarar inte pressen, underpresterar kanske och ser ingen väg ur det. Gary Speed är trots allt inte ensam, för några veckor sen försökte en tysk domare ta sitt liv precis före en match. Och för några år sedan tog målvakten Robert Enke sitt liv. Exemplen är fler än de flesta av oss tror (se länk ovan t.ex).

Bosse Pettersson, expert  på Viasat fotboll som jag överlag inte har mycket över för, uttryckte sig bra när han sa att spelarna är som maskiner. Jag tror han, omedvetet eller inte pekar på ett problem där. Vi utgår alltid ifrån att spelarna ska prestera (de tjänar ju hundratusentals kronor i veckan!!) och att det ska gå bra för lagen/laget man älskar, eller att domaren ska göra sitt jobb och om han inte gör det, då j-vlar. Annars blir man frustrerad, kanske framför allt på domaren som trots allt har en stor roll i fotbollen. Någonstans påvägen kanske vi glömmer bort att spelarna som domare, bara är människor. Precis som du och jag. De gör misstag och blir ihjäl sågade för det. Över gränsen i mellan åt. Det tar på en, oavsett hur ”stark” psykisk man är. Vissa är inte så starka psykiskt, då tar det ännu mer på en. Och då kan man faktiskt, hur främmande det än må låta för oss supportrar bli deprimerad och inte finna en väg ur det. Jag säger inte att det är fallet när det gäller Gary Speed för det har jag har ingen aning om. Men överlag kan jag tänka mig att så kan det faktiskt vara. Den otroliga påfrestning som dagens fotboll handlar om. På både gott och ont.

Det finns ingen ”quick fix” ur det här, men sådana här otroliga tragedier får alltid än att tänka efter lite extra (jag vet. Förskräckligt att något sånt här ska till..). Och låt oss göra just det. Låt oss faktiskt på allvar fundera på att fotbollspelare och domare i första hand och framför allt är människor. Som du och jag. Vi älskar våra lag och gråter nästan när dem förlorar. Det är så det ska vara. Så ska fotbollen vara, sådan är fotbollen. Det är det som gör den så underbar. Men först av allt, alla lag och spelare till trots är vi alla människor med känslor.

Det kanske är dags att tänka på det lite mer.

AB

Välförtjänt

Helsingborgs IF har tagit SM-guld 2011 med tre omgångar kvar. Man har det högsta poängsnittet under 2000-talets allsvenska och förra säsongen kom man tvåa men tog hem cupen efter en redan då, trots att det inte räckte hela vägen, en fin säsong. I år förlorade man under säsongen tongivande spelare som Marcus Nilsson, Peter Larsson, Rasmus Jönsson och Alexander Gerndt men trots det och tackvare att nyförvärv slussades in snabbt och effektivt, så drog man det längsta strået och ärligt talat var inget lag riktigt nära att hota. Det är otroligt starkt och något få lag klarat/ klarar av.

HIF har inte spelat vackrast av alla under säsongen och ibland har spelet sett förj-vligt ut men man har trots det, i de flesta fall tagit poäng och man har gnetat på- in i det sista. Man har inte gett upp och man har hela tiden litat på sin egen förmåga. Ett mästarlag är ett lag som tar poäng när spelet inte stämmer till 100% och som vinner så kallade måstematcher. Det är Helsingborg i ett nötskal den här säsongen.

Ett mer välförtjänt guldlag är svårt att hitta.

AB, 1

Derby- fult spel och ignorans leken

Det var ett hett derby som så många gånger förr, där Djurgården kunde ta en rättvis seger men det var också ett fult derby. Jag tyckte överlag domare Jonas Eriksson höll en bra nivå men i andra halvlek försvann all form av tydlig och bra nivå, och förvandlades nästan till anarki. För helt plötsligt var sånt här  i princip tillåtet och det var helt i sin ordning att sparka ner motspelaren skoningslöst men klara sig undan gult kort, som i sitiuationen jag tänker på skulle inneburit rött för AIK:s Milosovic. Det var också det Djurgårdstränaren Magnus Pehrsson reagerade på och konfronterade AIK:s Andreas Alm med bland annat. Nu kan man givetvis tycka att det är dumt att brusa upp, matchen var ju över och DIF vann men jag förstår MP. Till 100%. När AIKare som idioten Kenny Pavey för att ta ett exempel, rakt och slätt sparkar på Mattias Jonsson medvetet för att i nästa situation springa in i Rajalsko utan att bli utvisad eller ta AIK mittbackens vårdslösa spel mot Kennedy, när han redan hade ett gult kort men utan åtgärd mer än ”bara” en frispark, så är det klart att man reagerar. Det handlar inte om att Alm är medskyldig till spelarnas agerande, men han är huvudansvarig och det är dit MP vänder sig. Lika lite var Djurgspelarna på något sätt oskyldiga eller skötsamma änglar. De spelade också fult, till viss del. Grejen är dock att i 9/10 fall såg domaren det och det fick konsekvenser. I AIK:s fall var det inte så, inte på samma sätt, där var sådana tilltag som Pavey sysslade med tydligen inte så farligt och så vidare. Som motståndartränare kan man då agera på två sätt. Antingen som Andreas Alm gjorde låtsas som det regnar, förstå inget, säga att man inte såg situationerna och säga ”titta på dina egna spelare” eller så kan man vara ärlig och säga; ”idag gick flera spelare över gränsen, däribland några i mitt eget lag”. För ärligt talat, ingen kan väl på allvar inbilla sig att Alm absolut inte såg Paveys attack eller dem gångerna AIK:s mittback skulle fått sitt andra gula kort? Eller säga att deras agerande var okej? Det kan nog inte ens Andreas Alm göra.

Jag köper helt och håller att inget av lagen var oskyldiga men när Andreas Alm efter matchen kommenterar såhär:” det var några heta dueller i ett derby, det var inget konstigt” blir jag bestört. Paveys spark på Jonsson var ingen duell, det var fult och regelvidrigt och något han borde bli avstängd för i efterhand, lika mycket som AIK mittbackens upprepande trampande på Kennedy skulle blivit minst två gula kort. Men i allt det här kommer domaren också in i bilden. Han tillät det här och det är problematiskt. Han har trots allt det största ansvaret i att sätta rätt nivå. Idag lät han det spåra ur.

Man kan tycka att MP överregerade och borde släppt det, absolut men lika mycket tycker jag man kan begära av hans motpart, Andreas Alm att inte bete sig som ett barn och leka ”jag såg och hörde inget” leken. Han såg och var givetvis välmedveten i vad som hade inträffat under matchen. Det handlar om feghet och extrem ynkedom att inte vara ärlig och stå upp för vad som verkligen hände därute. Av delvis hans egna spelare.

Det tjänar fotbollen på. Ingen tjänar på förminskande av uppenbara regelbrott och vidrigheter som inte hör hemma på en fotbollsplan. Det hoppas jag Andreas Alm inser tids nog eller om han redan insett det, och dagens uppträdande från hans sida bara var ett misstag i stridens hetta.

Idag är det dock han som får stå med lång näsa tillsammans med, såklart, Kenny Pavey. Han borde vara van att vara i den rollen. Tyvärr.

AB, 1

SVFF ute och cyklar

Okej, det här är intressant. Adam Johansson har blivit avstängd för att ha kollat domaren en del mindre väl valda ord. En krönikör säger dock precis som Adam själv att han inte yttrat dessa ord. Det kan innebära att antingen linjedomaren ljuger eller både Adam och krönikören, som stod några meter ifrån händelsen gör det. Men det här säger en del om svenska fotbollsförbundet. Man kan stänga av en spelare för att uttryckt sig kränkande mot domaren, vilket såklart inte är acceptabelt. Däremot är det helt i sin ordning att armbåga sin motståndare och komma undan med det (Andreas Augustsson mellan IFK- Elfsborg). Låter det logiskt? Skulle inte tro det. Och ni, ge mig inte att det här förekommer varje match. Så är det inte, inte den här typen och det gör det inte okej.

Svenska fotbollsförbundet är verkligen ute och cyklar. Svensk fotboll förtjänar faktiskt bättre än såhär.

Pinsamt.

Bevis och inte antaganden

Jag förstår Malmös frustration. I ett läge där man leder med 1-0 och dominerar matchen för att sedan bli avbrutna, när en eller flera idioter smäller av knallskott, så kan man ju gärna utgå ifrån att det är ett par Djurgårdare som förstör och knappast några Malmöiter. Därför vill man således att SVFF ska komma fram till samma slutsats och ge MFF vinsten. Nu gjorde inte svenska fotbollsförbundet det utan nu blir det omspel istället, då det inte gick att bevisa vems ”fel” det var. Det är det här som är hela grejen. Man kan aldrig göra en bedömning utifrån vad man antar eller tror. Det går i fantasin och det går inne i sitt eget huvud men ett fotbollsförbund, lika lite som en domstol kan ta ett beslut utifrån vad de ”tror”. De måste ha bevis och om de inte har det, så blir det såhär. Omspel. I det läget är just omspel det enda rätta. Dessutom får det nu avgöras på planen och i den bästa av världar skulle jag önska att Malmö fick tillbaka sin 1-0 ledning så det blir rättvist, men dessvärre är väl inte det möjligt.

Det måste även Daniel Andersson, lagkapten för Malmö förstå. För han är ute och snurrar om att ”Djurgården ska ta sitt ansvar för det gjorde vi”. Låt oss reda ut saker och ting; Under derbyt sprang en Malmö nisse in på planen och lika lite som jag gillar det där med kollektiv bestraffning (att en klubb drabbas bara för vad en idiot gör) så är det sådana reglerna är. Det framgick direkt att han var just MFF supporter. I den andra incidenten mellan MFF- DIF framgår det inte vems fel det är. Det skulle därför vara konstigt om DIF som klubb helt plötsligt gick ut, trots att det enligt SVFF saknas tillräckliga bevis för att ge någon av klubbarna skulden, och tog på sig skulden. Ska DIF ta på sig skulden för att det kanske, eventuellt var någon av deras supportrar? Det håller givetvis inte och det hoppas jag Daniel Andersson också begriper sinom tid.

Jag tycker istället vi kan vara tacksamma för att förbundet eller för den delen vårat rättssytem för att dra den parallellen utgår ifrån bevis, och inte antaganden. För det om något skulle vara orättvist mot alla.

AB, 1, 2

Uselt försvar bakom Sveriges förlust

Oscar Wendt gjorde verkligen en genomusel insats, även om jag tycker han spelade upp sig framåt slutet. Så långt är alla överens och han förtjänar att få kritik men på något sätt måste man se hela bilden också. Det är trots allt så att det alltid är lättare att peka ut en spelare. Men faktum är att Sverige inte förlorade matchen på grund av Wendts dåliga spel, även om han försvårade saker och ting och det kunde mycket väl blivit så, utan på egentligen en sak. Försvaret och i sekvensen som ledde till 2-1 målet hade han vad jag vet, ingen större del i. Ungern är ett skickligt omställningslag, såklart men det är inte okej, det är inte ens korpennivå att låta en ungersk spelare få slå in bollen i öppet mål, när Sverige har TVÅ spelare omkring honom i straffområdet. Ingen brydde sig om att markera honom, en försvarsspelare följde med halvdant för att tillsist släppa, med hopp om att det på allvar går att upprätthålla en offsidefälla utan att kolla på spelaren bakom. Därför förlorade Sverige.

Ungern är egentligen inget vidare bra fotbollslag. Problemet var att Sverigeinte var mycket bättre idag. I första halvlek såg det mest skärrat ut som Erik Hamren var inne på, i andra blev det bättre och skulle såklart lett till fler än ett mål. På den här nivån måste man ha bättre utdelning än vad Sverige hade idag. Man får inget gratis och man får inte heller ge något gratis, som Sverige faktiskt gjorde idag.

Utgångsläget har i och med förlusten blivit tuffare. Det är dock en bit kvar och bar att gå vidare.

Men en sak är säker; Med dagens försvarsspel och otroliga ineffektivitet förtjänar verkligen Sverige inte att kvalificera sig till EM.

AB, 1, 2

Dum, dummare, dummast

Jag har alltid gillat Arne Hegerfors. För bara 5-6 år sedan kom jag i kontakt med denne TV-legend för första gången (jag vet, han har hållt på väldigt länge), då jag tittade på elitseriehockey sändningarna (”Arne och Ankan”) och slogs över hur kompetent han var och hur trevligt det faktiskt vara att höra försnacket, vilket inte alltid är fallet men med honom var det just det. Lika härligt var det när han höll i Premier League sändningarna på Canal +. Han har för alltid vunnit mitt hjärta när det gäller den delen. Nu har han dock kommit med ett rätt konstigt uttalande när det gäller fotboll och kvinnor, då han på allvar hävdar att ”kvinnor inte förstår fotboll” och att hockey är mer en kvinnosport.

Låt oss reda ut saker och ting. Jag vet inte exakt vad han menar, men det klart damfotboll är några steg efter herrfotboll kvalitetsmässigt och det har sina skäl, framför allt olika förutsättningar mellan kvinnor och män. Om han menar så, är jag helt enig. Och jag håller också delvis med om att hockey är en ”enklare” sport rent taktiskt. Däremot om nu Hegerfors menar det han sa, att kvinnor av någon anledning inte förstår fotboll- dess fundament tycker jag han är ute på tunn is. Väldigt tunn dessutom. Kvinnor förstår per automatik inte fotboll sämre än män och jag har otroligt svårt för människor som försöker förminska andra människor, oavsett vad det gäller egentligen, genom att hävda ”den typen av människor förstår inte det”. Kvinnor är inte dummare än män och en kvinna som har ett brinnande intresse i fotboll, liksom en man är jag övertygad om ”förstår sporten” minst lika bra. Kvinnor har som Robert Laul skriver exakt samma förutsättningar att förstå fotboll som män. Att påstå något annat är dels kränkande men också så urbota dumt, att det knappt är värt att kommentera. Däremot skiljer sig spel kvaliten av olika anledningar som jag var inne på ovan. Det har nog ingen förnekat.

Men det var inte vad Arne Hegerfors menade som jag förstår.  Han menade helt enkelt att bara för kvinnor är kvinnor så förstår de inte fotboll, utan hockey är mer en ”tjejsport”.

Och med det blev Arne Hegerfors dagens eller veckans till och med, största idiot. Grattis!

Tråkigt för en så otroligt kompetent sportkommentator.

AB, 1