SVT ljuger

SVT:s hantering när det gäller att bjuda dit politiker är intressant. För några veckor sedan (uppemot en månad) anordnade SVT en partiledardebatt som skulle hållas i Agenda. Man buntade ihop SD med de rödgröna som en slags opposition till regeringen. De skulle stå på ena sidan och regeringen på andra. Det är för det första djupt oetiskt och ett sätt att lura tittarna. Sverigedemokraterna är ett borgerligt stödparti och ska givetvis stå tillsammans med regeringen. Detta fick, med all rätt Lars Ohly och Håkan Juholt att hoppa av debatten.

Senare stod SVT upp för det beslut man hade fattat. Debatten skulle hållas och man skulle minsann inte vika sig för diverse politiker. Problemet är bara att det gjorde man egentligen från första början, när man köpte regeringens vanföreställning och pajakstning de håller på med, när de envisas med att bunta ihop SD med de rödgröna (trots att SD röstar med regeringen 90%). Redan där hopar det sig. Men sen, vem minns inte när Carl Bildt innan valet gång efter annan vägrade möta en socialdemokrat för att debattera utrikespolitik!? Istället fick han, av SVT stå helt själv eller så ställde man in alltihop. Vem lät sig SVT påverkas av då? Det blev nästan fantastiskt och unikt, när Bildt tillsist ”vågade” möta en opposition. Ett annat exempel är när vänsterpartisten Jens Holm skulle möta  Anders Borg i en debatt, han backade ur och debatten blev inte av. Det finns otaliga exempel på när någon regeringsföreträdare ”backat ur” och debatten har antingen ställts in, eller helt ändrats om.

Så när nu SVT skriver en fin och gullig debattartikel i expressen, där de säger sig stå upp mot politiker och sätter TV-tittarna främst ljuger man, och drar igång en floskelgenerator. Man ljuger medvetet tittarna och alla andra för den delen rakt upp i ansiktet. Antingen kan man från SVT:s sida låta politiker, från båda sidor styra och ställa, vilket skulle vara förkastligt eller ha noll tolerans mot sådant beteende. För just nu är SVT i något mellanläge, där man säger sig inte styras av politiker men ändå visar man upp att man tillåtit sig att göra det. Ibland och ibland inte.

Det är om något skamligt från SVT:s sida.

Det krävs en förändring och SVT kan ju kanske börja med att vara ärliga, och inte ljuga öppet i en debattartikel…

ETC, Jonas

Att duga som man är

I Sverige utförs det ungefär 25  000 skönhetsoperationer per år. Det finns flera orsaker till det. Man vill se yngre ut, man är missnöjd med sitt utseende, vill ”rätta” till näsa, öra etc som man inte är nöjd med.  Där är några exempel. För mig är det ett misslyckande. Det handlar inte om att jag vill förbjuda sådana operationer, absolut inte. Människor gör som dem vill. Jag bara önskar att de kände att det duger som de är.

För låt oss vara ärliga. I många fall beror skönhetsoperationer på att man är missnöjd med sitt utseende och varför är man det? Jo, man har dålig självkänsla och har kanske i hemmet och i vardagsmiljöer blivit bekräftad att man inte duger som man är. Eller helt enkelt, fallit för samhällets ”standard” på hur man idag ska se ut. Hur det är ett sätt som är bra och okej. Man ser inte ut så (vem gör det?) och känner att självkänslan minskar, och vill helt enkelt göra något åt det. Man vill ju se bra ut och gärna som ”alla andra”. Sin snygga vän t.ex som ser så ”perfekt” ut.. Men egentligen vet vi alla att det finns inget perfekt. Alla vi människor är unika, fantastiska varelser och ser olika ut- vi är olika. Så är det. Det är det som gör varje individ av oss så speciell, så icke perfekt. Det finns ingen som är perfekt, eller ser så ut. Det är något sjukligt ideal som egentligen inte finns och än mindre kan levas upp till.

Fast det finns ändå där för människor känner att det går att nå dit. Och när man blir bekräftad i det, det kan vara överallt- i det vardagliga livet att man inte riktigt duger som man är, så är det klart att man tillsist gör slag i saken.

Jag har ingen illusion om att skönhetsoperationerna ska upphöra. Jag vet inte ens om jag vill det och alla är per automatik, förstås inte i sitsen som jag skrev ovan. Men en del är. Det är dem jag vänder mig till. På något sätt har vi alla ett ansvar i det där, även om hon/han tillsist måste fatta beslutet. Ett beslut som såklart inte borde behöva tas. Där måste vi som medmänniskor, familjemedlemmar vänner eller kanske framför allt samhälle försöka och gripa in före. Så gott det går.

För du, jag, hon och han i den här stora världen duger precis som vi är. Varje person av oss är underbar och unik. Det är det som gör oss så fantastiska. Det borde vi tala om oftare.  Både för och till oss själva, men också till varandra.

Låt aldrig någon säga någonting annat.

”No one can make you feel inferior without your consent”. -Eleanor Roosevelt.

Weinergate

Jag är som ni säkert redan listat ut medtanke på att många blogginlägg kretsat kring just det,  intresserad av amerikansk politik och försöker så gott det går via amerikans media och bloggare följa den från andra sidan atlanten. Det är såklart inte det lättaste alla gånger men det är ungefär enda sättet att att från Sverige få någon slags överblick, eftersom svensk media sällan rapporterar såvida det inte är en stor skandal eller presidentval. I och med mina åsikter försöker jag också hitta de politiker i USA som är någorlunda progressiva och står så nära det är möjligt, det jag står för. Oftast går det annars att hitta ”lite hos han och lite hos honom” man håller med om men ingen direkt man håller med till största del med. Det finns dock undantag, främst och uteslutande inom Demokraterna då förstås. Dennis Kucinich, kongressledamot från Ohio är en jag delar väldigt många åsikter med och tycker överlag har stake, en annan är Bernie Sanders (oberoende senator från Vermont. Sagt att han är demokratisk socialist, den enda i kongressen), Alan Grayson (föredetta kongressledamot från Florida) och Anthony Weiner. Den sistnämnda har jag på något sätt fastnat lite extra för då han verkar rak, vågar visa känslor, brinner för det han gör och är en utomordentlig talare (kolla klip på youtube med honom). Han har länge setts som en lysande stjärna inom sitt parti, tills det för några veckor sedan uppdagades att han via twitter skickat bilder på sig själv till några kvinnor med bara underkläder, något som till och med svensk media rapporterat om. Till en början i ren affekt försvarade han sig med att hans konto blivit hackad (det gjorde det bara värre) för att sedan, en vecka senare i en presskonferens gråtande, erkänna allt och be om ursäkt framför allt till sin fru. Dessvärre stannade allt inte där utan flertalet kvinnor steg i efterhand fram och berättade att han skickat bilder på sig själv, i bara underkläder till dem och gjort sexuella anspelningar. Noterbart är att han aldrig träffat dessa kvinnor på riktigt utan bara haft sådana samtal, både innan hans äktenskap och efter via nätet. PÅ presskonferensen sa han också att han inte tänkte avgå utan tala med sina väljare, be om ursäkt och menade på att han inte begått något lagbrott. Hans parti var inte lika öppenhjärtiga och tyckte nästan per omgående, att han skulle avgå samtidigt som Nancy Pelosi (minioritetsledare i representanthuset) drog igång en etisk utredning som skulle utreda om han brutit mot kongressens regler. Även Republikanerna tyckte han skulle avgå.  För några dagar sedan bad han om ledigt eftersom han skulle söka behandling.

Tillsist blev påtryckningarna för mycket. Idag meddelade han att han avgår som kongressledamot med omedelbar verkan (som han varit sen 1998). Inom en snar framtid kommer således ett nyval äga rum i New Yorks nionde distrikt. Ett hårt slag mot Demokraterna dessutom.

Jag förmodar att det för oss svenskar kan kännas lite främmande att en politiker tvingas avgå för att han ”bara” skickat halvnakna bilder på sig själv till andra kvinnor. Vi har ju överlag andra måttstockar och värderar lagbrott såsom skattefusk  osv som mer legitima skäl för en avgång, istället för vem och vilka politikerna ligger med på sin fritid, även om det inte ser så bra ut såklart. I USA är det annorlunda, där är moralen en viktig del och du kan knappt vara politiker och tro att du ska få behålla jobbet, ifall du är otrogen mot din fru (se på Bill Clinton. Han blev ställd inför rätta). Då är du inte moralisk riktig och har ingen chans, även om det såklart är skillnad på vem man ligger med privat och vad man gör i sin yrkesroll. I Weiners fall haltar detta dock en aning måste nämnas. Han har inte legat med någon annan kvinna utan regelbundet under flera års tid skickat halvnakna bilder via nätet till diverse tjejer han ”träffat” på nätet och kommit undan med det tills nu, då han klantade till det. Det är perverst och otroligt respektlöst mot sin fru men inte olagligt, såklart. Jag tror Weiner gjorde rätt. Det går inte att ta en politiker på allvar som under flera års tid skickat halvnakna bilder på sig själv, till diverse okända tjejer (nu när det dessutom blivit offentligt..). I Sverige skulle det möjligtvis gott även om det nog skulle smutsat ner hans rykte ofantligt men i USA är det en omöjlighet. Du kan starta krig på felaktiga grunder eller på en lögn utan att ställas inför rätta som president. Däremot kan du inte vara otrogen utan att ställas inför rätta. Bara för att ge ett exempel på hur moralen i USA kan se lite konstig ut ibland.

Däremot tvekar jag inte på att Weiner, trots det avskyvärda han gjort har gjort ett utmärkt jobb i kongressen för amerikanerna och för sina väljare. Där har han vad jag vet varit ärlig och visat var skåpet ska stå, till skillnad från många andra demokrater. Därför kommer jag sakna Anthony Weiner. Ingen har glöden, engagemanget och talets gåva som han. Jag tyckte/tycker han var speciell även om jag såklart inte delar alla hans åsikter. Det han gjort mot sin fru och sina väljare är således än mer beklagligt. Killen hade allt, han var populär bland sina väljare (är han trots skandalen enligt undersökning) och sågs som en borgmästarkandidat för New York 2013.

Sen förstörde han allt, på bara några veckor. Jag tror Weiner behöver hjälp i första hand för det känns inte helt normalt att skicka lättklädda bilder på sig själv till hyfsat okända kvinnor även för han själv, när han är gift och dessutom politiker. Jag hoppas Weiner någon gång i framtiden, tids nog kommer tillbaka. Hans röst behövs helt klart. Och det sägs att New Yorkbor är väldigt förlåtande…

Räkna inte bort honom i alla fall. Inte än.

CNN, 1, NY times, NY post, USA today, CBS, 1, AB, EXP, SR, HP (helt klart, intressant invändning).

Nej, Mona Sahlin tvingades inte i första hand avgå för att hon var kvinna

Det har under den senaste veckan vällt in debattartiklar i aftonbladet om att Mona Sahlin var tvungen att avgå bara för att hon var kvinna eller tankarna har i alla fall väckts. Ett påstående jag har svårt att förstå, för faktum är att hon ledde Socialdemokratin till ett katastrofval i deras mått mätt. Det sämsta valet på decennier. Hon lyckades helt enkelt inte, trots högerns snedsteg mobilisera. Sedan är jag för all del väl medveten om att hon faktiskt, ända fram till valet fick mycket negativ publicitet av media som i mellan åt blev rentav löjeväckande. Om det nu har att göra med att hon är kvinna låter jag vara osagt fast det är trots allt ett faktum, att så var det. Det är egentligen bara att titta tillbaka i media precis ända fram till valet. Men och det är viktigt, det gjorde inte att de rödgröna eller framför allt S tappade såpass mycket röster. Det är en lång process, som egentligen (har varit inne på det tidigare) började vid valet 2006, då man i all sin oförmåga att inse allvaret bara bytte partiledare, som också hon var en del av det gamla och dessutom hade ett bagage som svenska folket inte riktigt kunde släppa, samtidigt som det mycket väl kan vara så att vissa (väldigt få tror jag dock) inte röstade på henne, för hennes kön och att vi i Sverige inte riktigt var redo att få en kvinnlig statsminister. Vad vet jag, men framför allt och det absolut viktigaste. Hon tog sitt ansvar att avgå efter ett uruselt val där partiet backade än mer, lika mycket som Göran Persson gjorde det efter valet 2006 (han hade visserligen suttit i 12 år men ändå). Det var med andra ord helt naturligt.

Jag tvekar inte på att Mona Sahlin gjorde sitt absolut yttersta i valet, tvärtom och hon slet dessutom beundransvärt. Men det räckte inte. Givetvis inte enbart på grund av henne men hon var trots allt en del av det gamla (väljarna skickade signaler redan 2006 somsagt) likväl och hon hade ett bekymmersamt bagage. Hela hennes tillträde byggde på att partiet inte gjorde läxan sen valet 2006. Man tog inte förlusten på allvar, man förändrade inte ledarskapet ordentligt, man fortsatte med det gamla vanliga helt enkelt och nu 2010 får Mona Sahlin ta konsekvensen av det, tillsammans med (hoppas jag) partistyrelsen och gamla envisa sossar.

Så nej, Mona Sahlin lämnade inte för hennes kön (som jag skrev ovan kan det ha spelat in, men i så fall väldigt lite) utan för att partiet vägrade lära sig något från 2006. Där ligger egentligen grunden till Socialdemokraternas kris. Man kan säga att hon blev en del av problemet när hon tillträde.

Låt oss nu istället se framåt. Socialdemokratin är i kris och Mona Sahlins avgång är historia nu. Faktiskt!

Uppdatering: På tal om ämnet partiledare och som som enligt media (!) var en het kandidat. Rätt skrämmande medtanke på hans omdöme.

Lägg ner, Aftonbladet!

Jag inser att Mona Sahlin knappast var den rätta att uttala sig och såga Sofia Arkelstens omdömeslöshet, medtanke på hennes tidigare förehavanden. Men när nu aftonbladet i någon slags dåligt samvete kampanj försöker likställa att Sahlin och hennes son blev bjudna på biljetter till Stockholm open, med Arkelstens bjudresa med Shell för att sedan smöra för företaget blir det väldigt märkligt och i det närmaste skandaljournalistik. För det första, ställde sig Sahlin efteråt i riksdagens talarstol och pratade positivt om något specifikt företag som tillverkar tennisrack, bollar eller för den delen sportutrustning? Knappast, va? Försökte hon sedan genom politiska beslut underlätta för tennisen specifikt? Nej, inte det heller. Redan där blir jämförelsen mellan Arkelstens bjudresa med Shell och Sahlins tennisbesök haltande. Men det finns fler skillnader. För låt oss ändå vara ärliga. Shell är ett massivt oljeföretag som knappast bryr sig ett skvatt om miljön, som Arkelsten senare lät sig bjudas med på. Det var inte olagligt, ingen har påstått det men det klart frågor väcks när hon efteråt av någon konstig anledning pratar positivt om företaget och försöker underlätta för företaget politiskt. Korruption eller inte. Oavsett vad, så var det omdömeslöst av Sofia att åka och sedan, senare i riksdagen agera som hon gjorde. Då är det en självklarhet att man börjar undra. Tyvärr verkade Sofia själv inte alls förstå det och det säger trots allt en del..

Gjorde Sahlin något liknande, fast med tennisen istället? Somsagt, Nej. Inte vad som framgått hitills i alla fall. Och vi kanske ändå trots allt ska göra skillnad på tennis (idrott) och ett oljeföretag, som knappast är kända för sitt miljöengagemang. Fast det är inte det viktiga här. Det viktiga är att det Sofia gjorde är en sak och det Sahlin gjorde, lät sig bjudas på tennis med sin son är en helt annan för att stödja idrotten. De är inte ens i närheten. Om Sahlin däremot imorgon eller nästa vecka, i riksdagens talarstol helt plötsligt skulle börja prata positivt om ett visst företag som gör tennisrack eller tennisbollar. Ja, då skulle jag börja undra och då har jag den största respekt för att media och aftonbladet skriver om det. Men nu förstår jag ingenting. Nu blir det istället ett desperat sätt, igen för att få Mona Sahlin att framstå som en hycklare och i dåliga dagar. Det är olustigt och smaklöst.

Aftonbladet borde skämmas. Eller är de så dumma att de på allvar tror att Sahlins resa är densamma som Arkelstens och att Sahlins gratis inträde till tennisen gör henne till hycklare? Nej, man kan inte vara en hycklare ifall man blir bjuden på ett evenemang (det kan man tycka vad man vill om såklart) med sin son (hallå, nöje!) utan politiska förtecken. Eller framför allt, tror de att läsarna är så dumma? Visst, en del högerfolk tar säkert tillfället i akt men förhoppningsvis fattar, till och med dem den stora skillnaden. Det här är ungefär lika idiotiskt som att likställa Shell med RFSU.

Uppdatering: Men för den skull tycker jag  det var onödigt av henne att låta sig bli bjuden på tennisen och nu inleds tydligen också en undersökning om mutbrott mot henne också. Märkligt.

Pinsamt, Aftonbladet.

AB

Uthängd utan att vara dömd- på facebook

Facebook är en intressant plats på många sätt med ett dussin fördelar, men det finns också nackdelar. Det såg jag idag, via en blogg fick jag syn på en facebook grupp där man under namnet ”Här är Elin Krantz mördare (häktad/misstänkt)” hänger ut en misstänkt person med invandrarbakgrund (hade man gjort likadant ifall det var en ”riktig” svensk, tro?). Han är misstänkt, inte dömd men ändå så har någon galen rättshaverist därute bestämt sig för att hänga ut personen i fråga. Det är alltså inte tillåtet och är med andra ord ett lagbrott. Hur sedan nästan 3000 personer gått med är anmärkningsvärt och tragiskt. Att det sedan fylls på (förmodar att tragiska SD:are gått med i gruppen) med en rasistisk underton i kommentatorsfälten är också beklagligt (kryllar av rasistiska kommentarer och kommentarer där man önskar livet ur den misstänkte), men knappast förvånande. Dessutom har man publicerat bilder på han själv men också på hans barn (verkar borttagna nu dock) och lagt ut hans adress. Osmakligt! Hur f-n tänker man? Det här ger också upphov till galningar (medlemmar av gruppen till exempel) fyllda av hat, att ge sig på personen i fråga. Man visar att man inte är ett dugg bättre än en mördare eller liknande, och tar sig rätten att bryta mot lagen. Man piskar upp stämningen och skapar hat.

Jag har anmält gruppen och hoppas att den blir borttagen. Något annat har jag svårt att tänka mig.

Det finns verkligen folk till allt. Det är det här ett bra bevis på. Hoppas verkligen gruppens skapare straffas.

Facebook grupper

Det finns många som ogillar Mona Sahlin, vilket är helt naturligt och jag själv är inte speciellt förtjust i henne om sanningen ska fram. Eftersom sociala medier mer och mer har blivit ett verktyg att räkna med inom politiken, så finns det således (finns grupper om allt, typ..) flera grupper på facebook, som milt uttryckt ogillar Mona Sahlin. En heter till exempel ”vi som överväger flytta utomlands om Mona Sahlin blir statsminister”. Det är i sig inget märkvärdigt, tvärtom. Men när jag läser i till exempel sådana grupper blir jag lätt mörkrädd och rentav illa till mods. En saklig kritik mot Sahlin och de rödgrönas politik är inte det som först och främst lyfts fram, utan man använder ord som ”Mona Muslim”, skämtar om att Afghanistan är ett så bra land och andra fjanterier. Vad är det för j-vla skit? Visst har Sahlin varit integrationsminister och kanske inte lyckats speciellt bra, men det är stort lågvattenmärke att komma med något sådant fjanteri och tyder på stora brister på riktiga argument. Dessutom är väl de som slänger ur sig det här 9/10 gånger tragiska Sverigedemokrater skulle jag gissa (utan att veta såklart), så man får väl ha överseende.  Dessutom påtalar man om och om igen Sahlins tobleroneskandal, som var sisådär femton år sedan och att högern är minst lika goda kålsupare, det bortser man såklart från och så har man osmakliga bilder på Sahlin, där man framställer henne i minst sagt ”dåliga dagar”. Det har väl dessutom i en av dessa grupper som inte gillar Sahlin, förekommit nazistiska bilder. Om jag minns rätt, fast det var om någon helt annan än Sahlin.

Det här är inget unikt på något sätt, det kan säker förekomma i den gruppen jag själv är med i, nämligen ”kan den här sopptunnan få fler fans än Fredrik Reinfeldt?”. Sahlin var bara ett otaligt exempel alltså.

Men likväl tycker jag det är förbannat tråkigt när man istället för att på ett sakligt sätt förklara varför man ogillar Mona Sahlin, Lars Ohly eller för den delen Fredrik Reinfeldt smutskastar vederbörande, påstår felaktigheter och är osaklig helt enkelt.

Dock förmodar jag att Internet är ”fantastiskt” på det sättet, att där kan tragiska fega själar som inte skulle våga säga ett pip i verkligheten sitta bakom en dataskärm och verkligen uttrycka sitt hat mot andra människor. Inte baserat på saklighet (finns visserligen sällan saklighet i hat) eller fakta för den delen, utan bara rent förakt.

Jag förmodar att hatet är så pass starkt mot till exempel Mona Sahlin att ingenting spelar någon roll. Utan här är det bara att spilla så mycket skit som möjligt bara! Det verkar ligga så mycket mer bakom det, än hennes politiska ståndpunkter, utan här utmålar man henne hur f-n som helst. Hur fel det än må vara.

Nej nej, jag är inte ute efter att ta bort vissa facebook grupper eller liknande. Jag bara önskar att nivån någon gång skulle kunna vara högre än rabiata nazister eller bara allmänt omogna fjantar. Och det vill jag påpeka, det gäller från båda sidor!

Det är bara en naiv önskan från min sida.