Centerpartiet, ett parti ingen tar på allvar

För ett tag sen presenterade Centerpartiet sitt förslag till nytt partiprogram. Det är ett program fyllt med luftiga och liberala pastejer. Mycket ideologiskt, med andra ord. Partiet verkar, tillsist, vilja gå över helt till ett nyliberalt Ayn Rand-experiment. Jag är säker på att alla som ser sig som renodlade liberaler njuter. Problemet, som Centern, lidit av länge är trovärdigheten. De har velat vara ”alliansens gröna röst” men misslyckats, de har varit emot kärnkraft men är helt plötsligt för och så vidare. Nu vill de även ha en mindre stat, där människors frihet är grundläggande. Samtidigt så var det få som protesterade av Centerpartister, när regeringen genomförde övervakningslag efter övervakningslag, som FRA, IPRED och DLD. Det var bara enstaka riksdagsledamöter, och ungdomsförbundet. Då blir inte heller trovärdigheten särskilt stor. I politiken bedöms man trots allt vad man gjort, inte vad man kanske egentligen vill. Men trovärdigheten är inte heller deras enda problem. De är också marginaliserade i ett samarbete mellan fyra partier. Jag vet att C-politiker eller sympatisörer vill få det gällande att de är stolta och glada i sitt samarbete. Men sanningen är en annan. Moderaterna styr, Centerpartiet viker sig och blir, tillsammans, med kristna tokhögern i KD, isolerade och får ge vika. Därför är det svårt att nå fram, än mer att gå till val på sina frågor, när det ändå tillsist är Moderaterna som bestämmer. Visst kan de vara nöjda med det, men det vore konstigt, då det gör att partiet inte når fram.

Men det finns också höjdpunkter i partiprogrammet, som ”fri invandring”. Det är uppfriskande att det från ett borgerligt parti, istället för att hacka på invandrare som blivit vanligt, tar vid i en annan ände. Att de sedan, till följd av det, verkar vilja krossa välfärden (som om de två inte går att kombinera) är så klart olyckligt. Annars vill de sänka lönen för unga och öka tryggare på arbetsmarknaden, genom att ta bort LAS och på så sätt göra det lättare att sparka folk (något som dock inte nämns i det mycket ideologiska partiprogrammet).

Kritik för partiprogammet har också kommit. Någon har menat att partiet nu helt lämnat socialliberalism med empati, till förmån för nyliberalismen. Det ligger förstås en del i det, men något som pågått länge. Hela resan började, delvis, redan under Maud Olofssons tid. Men har nu tagit fart på allvar under Annie Lööf.

Men ett Ayn Rand-experimenterade kommer inte ta Centern till nya höjder, än mindre ett ideologiskt program. Det är också svårt att vilja vara liberala, när man somsagt genomfört statlig övervakning utan att blinka.  Och med en partiledare oförmögen att komma med konkreta förslag, utan bara tomma floskler och ett leende ser det inte speciellt bra ut.

Få tar helt enkelt partiet på allvar. Man kanske borde börja med att fundera vad det beror på.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s