Arbetsförmedlingen fungerar inte. Alla vet det

Arbetsförmedlingen fungerar inte. Det är en myndighet med goda intentioner, men som varken fungerar i bemötandet som att administrera jobb. Jag har själv haft den mindre lyckade äran att behöva gå dit och skriva in mig. Jag har alltid känt skammen att behöva gå dit. Den skammen man känner vid arbetslöshet, när ens enda utväg är att skriva in sig hos dem för att få pengar. Det är en myndighet som alltid får en att känna sig icke kapabel, och som om det vore något fel på en som person. Att problemet låg på mig, som nyss tagit studenten och blivit arbetslös. Jag har varit med om att personal på fem minuter ska bilda sig en uppfattning om mig, och på den korta tiden skriva ett långt åtgärdsprogram för vad jag måste göra. För om jag inte gör det, så får jag inte heller några pengar. Det är förstås en del som man bör acceptera, ett givande och tagande, men inte att personalen där på fem minuter tar sig rätten att bilda sig en uppfattning om mig – och man ”bara sådär” ska specificera vad man vill göra. Och hur det alltid är fokus PÅ MIG, hela tiden vad jag kanske borde göra och så vidare. Men allt som på något sätt knöt ihop upplevelsen, var när jag blev kontaktad av en arbetsförmedlare som bokade en tid åt mig. Tiden var klockan 10 minns jag. Jag som alltid lojal, och är tid, kom dit strax innan. Jag satt snällt och väntade i ”väntrummet”.  Klockan tickade, ingen kom men jag satt snällt kvar tills klockan stod på 10.40, då började jag  ana att det inte kommer komma någon så jag gick fram till receptionen och frågade. Hens första reaktion var om den jag skulle träffa ”visste att jag var så sen”. Jag påtalade snällt att där hade jag suttit sedan strax innan 10…

Jag vägrar tro att jag är ensam med sådana här upplevelser hos en myndighet som ska finnas till för oss. En myndighet som får en att känna sig icke-kapabel och man möts alltid av ett i fråga sättande, att behöva ursäkta och förklara sig. Men givetvis finns det undantag, utgår jag ifrån. Att AF finns där för människor och behandlar dem som individer.

Socialdemokraterna vill nu förändra Arbetsförmedlingen. Det är bra och tyder ju på något slags uppvaknande att den inte fungerar. Men viktigare än det Stefan Löfven föreslår, att den ska förmedla arbete är att människorna som kommer dit faktiskt behandlas med respekt och värdighet. Det innebär ett värdigt bemötande av personal, samtidigt som slaveri-FAS 3 tas bort och jobbcoacherna tas bort (kostsam och vidrigt fiasko).

En myndighet vi gemensamt betalar har faktiskt en förbannad skyldighet att ha personal som kan respektera och hantera människor. Arbetslösa är faktiskt inga livegna varelser. De är människor. Och förtjänar att behandlas därefter. Arbetslösheten är ett samhällsproblem. Inte ett individproblem.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s