Ron och Rand Paul har framför allt en sak gemensamt – ingen av dem kommer bli president

Rand Paul är en Tea Party-favorit, senator från Kentucky och son till legendaren Ron Paul. För er som kan er sak vet ni vem Ron Paul eller ”doktor Paul” som han också kallas, är. Han pensionerade sig 2012 och är känd för att vara en ganska hårdknackad libertarian som gärna gick i klinch med sitt eget parti. Han är även känd för flera presidentkampanjer där han, framför allt senast, lyckades entusiasmera många unga i sin kampanj för frihet. Detta redogör Martin Gelin bra i sin bok ”den amerikanska högern”.

De två personerna, Rand och Ron, har ganska mycket gemensamt. Inte så konstigt kanske, tänker ni, då de är släkt. Det är förvisso sant, men de är i princip lika åsiktsmässigt med få skillnader emellan sig. Rand Paul har också presidentambitioner och ses som en hjälte hos de mest konservativa. Det var även Ron Paul och han var även, på sätt och vis, med att starta Tea Party-rörelsen på riktigt. 

Men åsikterna till trots där de två har likheter är deras största gemensamma nämnare, ironiskt nog, att ingen av dem kommer någonsin bli president. Ron Paul harvade alltid efter i sina kampanjer för att bli Republikanernas kandidat när det begav sig, både 2008 och 2012. Rand Paul, om han ställer upp 2016, kommer gå samma ödes till möte. Hur jag vet det? Det är ganska enkelt. Tokkonservativa vinner inga nationella val. Rand Paul, hur hans budskap som ”frihet” och att sjukvård åt alla är slaveri, kommer aldrig gå hem i ett presidentval. Det är möjligt beroende på hur det konservativa startfältet ser ut 2016 och hur lite de lärt sig av 2012, att han kan gå långt i ett republikanskt primärval. Men där tar det stopp.

Jag tror innerst inne Ron Paul visste att han aldrig hade en chans i ett presidentval. Det gör givetvis inte en kandidatur onödig för nog satte Paul genom sina år avtryck i den amerikanska politiken, och hans ställningstagande mot patriot act och andra rättsövergrepp av staten var beundransvärda. Rand Paul har liknande åsikter och kommer kanske, i bästa fall, kunna driva vidare Ron Pauls entusiastiska bas. Han kan också i ett primärval påverka vad som är viktigt, precis som Romney år 2012 var tvungen att gå extremt långt till höger i alla frågor, för att bli vald. Detta för att partiet då var väldigt konservativt.

Men mycket talar för att vi kommer få se en presidentkampanj i alla fall. Och det kan vara roligt, framför allt för de tokkonservativa som bektraktar honom som hjälte. Men det roliga både börjar och slutar där. Förhoppningsvis vet Rand Paul själv det innerst inne. Det gör givetvis inte en kandidatur onödig. Alla presidentkampanjer, trots dåliga resultat, är inget slöseri.

Men faktum kvarstår, och det är rätt enkelt:

Ron Paul blev aldrig president. Det kommer aldrig hans son heller att bli.

 

 

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s