Presidentvalet i USA har (nästan) börjat

Mellanårsvalet i USA är inte ens över än. Faktum är att det är över tre månader dit men man kan, om man verkligen vill, redan nu se små tendenser till några som kan tänkas ställa upp i presidentvalet 2016. Det rör sig om Hilary Clinton, guvernören för Maryland Martin O Malley och senator Rand Paul. Hur ser man då detta? Det är en oskriven regel att de som är tänkbara kandidater är noga med att få mycket medial uppmärksamhet och gärna, om man tillhör det partiet som innehar presidentposten, antingen tokhylla henom eller lite så där halvanonymt ta avstånd. Det som brukar avgöra det är huruvida presidenten är populär eller inte. Barack Obama är i nuläget inte speciellt populär. Det vet både Hilary Clinton och Martin O Malley så de båda passade på att försöka rida på det. Hilary Clinton gjorde det med att indirekt ge sig på Obamas utrikespolitik så att alla vet det men tillräckligt utan att ge sig på honom direkt. Martin O Malley å sin sida gav sig på Vita Huset och delvis även Hilary Clinton för att de ville deportera barn och menade att det går emot allt USA står för.  Rand Paul har en längre tid vilket jag också uppmärksammat, gjort sitt för att attrahera svarta väljare – ett av Republikanernas stora demografiska problem. Han har gjort det med kloka förslag. Lika mycket som det är ett bra förslag finns det givetvis en strategi bakom. Med stor sannolikhet värmer han så sakteliga upp inför en kandidatur 2016.

Vad finns det då att säga om respektive utspel? Hilary Clinton, till att börja med, väljer en rätt farlig väg. Detta eftersom hon från 2009 till egentligen Obamas andra mandatperiod startade var utrikesminister och hade hand om utrikespolitiken. Att då börja rikta, visserligen små sådana, kritik mot hans politik blir lite tramsigt och riskerar att sakna alla sorters trovärdighet. O Malley har desto mindre att förlora. Han kommer från framgångsrika år som guvernör för en blå delstat där han fått mycket gjort, och kan med gott samvete ge sig på Obama i diverse frågor. Nu valde han en brännhet fråga, migrationsfrågan. Det kan vara bra och kan ge pluspoäng till minioritetsväljarna som Demokraterna redan har hos sig, men riskerar istället att kanske skrämma iväg mittenväljarna. Kanske är O Malley ointreesserad av det just nu vilket hedrar honom, men det är ändå en väl avvägd angreppspunkt. Kvar blir Rand Paul som tillsynes ensam kämpar för att bredda Republikanernas koalition och dessutom är en av få som faktiskt inser att det här är den enda vägen för dem att vinna presidentposten. Hur han lyckas återstår att se. För närvarande verkar han inte ha partiet med sig och det innebär också att frågan kommer dö lika snabbt, men mycket kan hända. Tills dess är det väl bara att önska lycka till och imponeras av initiativet.

Ungefär där är vi nu. De får alla mediauppmärksamhet och framför allt de demokratiska kandidaterna kan ge sig på sin egen president de vet inte är populär för tillfället. För Clintons del kan det lätt slå tillbaka men O Malley har ingenting att förlora (hallå, ingen räknar ju med att han ska ta bli partiets kandidat i alla fall), och Paul kan i lugn och ro försöka bredda sin egen men även partiets väljarbas.

Det här är dock bar början. På allting.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s